Veckoöversikt 28.2.2022: Vilken inverkan har sanktionerna mot Ryssland på världsekonomin och marknaden?

Vilka sanktioner riktades mot Ryssland under veckoslutet och hur syns sanktionerna i Ryssland? Stänger Ryssland energikranarna som svar på sanktionerna? Vilka konsekvenser har kriget mellan Ryssland och Ukraina för den globala ekonomin?

Marknadens fokus ligger nu på läget i Ryssland och Ukraina. Situationen förändras snabbt och bevakas kontinuerligt. Denna översikt har sammanställts utgående från läget på måndag morgon.

Hur har Rysslands attack mot Ukraina återspeglats på marknaden?

Natten mellan onsdag och torsdag inledde Ryssland ett anfallskrig mot Ukraina på flera fronter. De ryska trupperna har närmat sig huvudstaden Kiev och övriga stora bosättningscentra, men har än så länge inte tagit dem i sin besittning. Rysslands målsättningar är oklara, men mycket tyder på att avsikten är att lamslå den ukrainska förvaltningen och säkerställa att landet i framtiden inte går vidare med sin integrering med väst.

Efter att attacken inletts sjönk aktierna brant framför allt i Europa och pengar sökte sig till trygga hamnar, såsom statsobligationer och dollar. På fredagen återställdes marknaden emellertid, när nyheterna om fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina spred sig. Exempelvis avslutade S&P 500-indexet veckan på plus.

Under veckoslutet skärptes de inledningsvis försiktiga sanktionerna mot Ryssland rejält. Sanktionerna och Rysslands eventuella motåtgärder står nu i marknadens fokus. På marknaden inleddes denna vecka med sjunkande kurser.

Under veckoslutet skärptes sanktionerna mot Ryssland rejält. Vilka sanktioner har satts in och hur syns sanktionerna i Ryssland?

Västländernas tidigare preliminära sanktioner var ännu rätt begränsade, men under veckoslutet har de skärpts rejält. Ryska centralbankens valutareserver har frysts, ryska banker har uteslutits från Swift-systemet och flera andra åtgärder har varit rentav hårdare än väntat. Energisektorn har emellertid hittills till stor del lämnats utanför sanktionerna.

Sanktionerna har redan nu haft effekt och kommer att synas länge i Rysslands ekonomi. Aktiemarknaden i Ryssland har rasat, likaså den ryska rubeln och bankrusningen är också ett orosmoment. Ryssland har nu höjt sin styrränta till 20 %, när den på fredagen ännu var ”endast” 9,5 %. Som det nu ser ut kommer det att ta lång tid för landet att återhämta sig.

I slutet av förra veckan såg listan av sanktioner som satts in mot Ryssland ut enligt följande:

Sanktioner som berör politiker och medborgare:

• Antalet politiker på sanktionslistan utökades rejält, omfattar också vitryssar.
• Putins och Lavrovs tillgångar fryses.
• Ryska medborgare kan inte göra insättningar som överstiger 100 000 euro i finansinstitut inom EU.
• Möjligheten att för pengar köpa s.k. gyllene pass, dvs. andra länders medborgarskap, förhindras.

Sanktioner som berör finansinstitut:

• Ryska centralbankens tillgångar fryses och banken kan inte sälja sina valutatillgångar i dollar, pund eller euro till marknaden.
• Ryska banker utesluts från Swift-systemet.
• De största bankerna i Ryssland, VTB och Sperbank, har i praktiken uteslutits från all handel i dollar och deras tillgångar i USA har frysts.
• De ryska bankernas och företagens samt ryska statens medelsanskaffning på västmarknaden försvåras eller förhindras på grund av olika förbud och begränsningar.
• Norska oljefonden inleder avyttring av sina ryska innehav.

Teknologi, energi och övriga:

• Teknologiexporten till Ryssland begränsas.
• Europas luftrum stängs för ryska flygbolag.
• NordStream 2-gasledningens öppning sätts på is.

Varför anses det vara så viktigt att utesluta ryska banker från Swift-systemet och förhindra handel i dollar?

Swift-systemet möjliggör finansieringstransaktioner mellan banker och institutioner världen över. I praktiken förmedlar systemet information om vad som överförs, till vilket konto och varför. Uteslutningen försvårar således penningrörelsen till och från Ryssland. I princip kan de uppgifter som behövs för transaktionerna också förmedlas på annat sätt och utestängningen från Swift-systemet blockerar inte helt penningrörelsen för de berörda bankerna i Ryssland.

Därutöver har de största ryska bankerna, VTB och Sperbank, i praktiken stängts ute från handeln i dollar och deras tillgångar i USA har frysts. Denna åtgärd är så till vida av ännu större betydelse, eftersom den i praktiken mycket effektivt förhindrar bankernas verksamhet på den globala finansmarknaden. Swift-systemet kan jämföras med termostaten i ett rörsystem, medan frysningen av bankernas tillgångar och utestängningen från handeln i dollar kan jämföras med att själva rören helt och hållet stängs.

Bankerna i USA har getts en övergångstid på 30 dagar att genomföra utestängningen, men de kan förväntas vilja agera så snabbt som möjligt.

Stänger Ryssland energikranarna som svar på sanktionerna?

För marknaden är det av central betydelse hur Ryssland svarar på sanktionerna. Många länder i Europa är beroende av rysk energi och nu är den stora frågan om Ryssland stänger energikranarna. Om Ryssland upphör med att distribuera energi till Europa, skulle det höja energipriserna och därigenom också sätta fart på inflationen. Samtidigt kan energin i och med de strikta valutabegränsningarna vara ett sätt för Ryssland att få tillgång till valuta, och det är därför inte helt oproblematiskt att stänga energikranarna.

För närvarande är det svårt att säga hur situationen kommer att utvecklas, men i vilket fall som helst är energifrågan viktig för såväl Europa som Ryssland. USA är klart mindre beroende av rysk energi, men en prisuppgång skulle också påverka USA genom högre inflation och därigenom försämrade ekonomiska utsikter.

Vilka konsekvenser har kriget mellan Ryssland och Ukraina för den globala ekonomin?

Följderna av kriget för den globala ekonomin är framför allt beroende av effekterna av de sanktioner som satts in och Rysslands motsanktioner samt tillgången på energi och dess prisutveckling. Stigande energipriser skulle ha en negativ inverkan i synnerhet på de ekonomiska utsikterna i Europa och försvåra centralbankernas uppgift ytterligare, också i USA.

Scenario	Energihandeln fortsätter, marknaden lugnar sig	Energihandeln försvåras, priset på energi stiger, marknaden reducerar risken	Energihandeln avstannar, tillfällig marknadschock
Sanktioner	Omfattande begräns­ningar som berör banker, privatpersoner och teknologi.	Utöver de föregående sanktionerna utestängs ryska företag från den globala handeln med undantag av energisektorn.	Ryssland försätts i handelsblockad och utesluts från Swift-systemet. Ryssland stänger gaskranarna till Europa.
Konsekvenser för Europa	Stigande energipriser försämrar tillväxten, inflationen är högre än väntat. Fortfarande sannolikt att penning­politiken skärps.	Höga energipriser och deras multi­plikatoreffekter driver Europa in i en lindrig recession. Inflationen är fort­satt hög, central­banken flyttar fram ränte­höjningarna till 2023.	Höga energipriser och brist på energi leder till recession.
Konsekvenser för USA	Högre energipriser sänker tillväxtförväntningarna något och höjer samtidigt inflationsförväntningarna. Centralbankens uppgift försvåras.	Högre energipriser och utmaningarna på marknaden bromsar upp tillväxten och höjer samtidigt inflations­förväntningarna.	Höga energipriser tvingar central­banken att höja räntorna medan efterfrågan minskar.

 

Har det gjorts ändringar i Mandatums portföljer?

Vi gjorde en smärre justering i våra portföljer på måndagen, då vi lättade något på vikten för europeiska aktier och höjde en aning vikten för amerikanska teknologiaktier, vilka emellertid fortfarande är underviktade jämfört med den globala aktiemarknaden. På kort sikt tynger kriget i Ukraina de europeiska aktierna. Samtidigt minskar det risken för stigande räntor som drabbar teknologiaktierna. I övrigt har vi, liksom redan i fjol, valt att hålla en neutral risknivå i våra portföljer.

Vilken marknadsdata kan vi räkna med denna vecka?

Denna vecka får vi också intressant data, såsom inflationssiffrorna för vissa euroländer, de slutliga inköpschefsindexen och USA:s sysselsättningsdata. Ur marknadens synvinkel torde ekonomiska data emellertid nu komma i andra hand.

 

Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.