Bankdramat var fortfarande i fokus för marknadens intresse. Marknadens och amerikanska centralbankens förväntningar på de kommande räntehöjningarna går nu stick i stäv med varandra.
Prisfluktuationerna fortsatte förra veckan på investeringsmarknaden. I början av veckan steg kurserna, men det pessimistiska sentimentet tog åter över i slutet av veckan. Tillväxtbolagen har överpresterat framför allt i USA, främst till följd av nedgången i räntenivån. Europa och Japan har klarat sig bäst av marknaderna i början av året. På veckonivå avslutade aktiemarknaderna i väst förra veckan svagt på minus. Breddningen av kreditriskpremierna har försvagat särskilt high yield-investeringarna. Nedgången i räntorna har höjt avkastningen på statsobligationer de senaste veckorna.
Bankdramat var fortfarande i fokus för marknadens intresse. Marknaden följde också framför allt utfallet av amerikanska centralbankens (Feds) räntemöte.
Credit Suisses saga fick ett avslut som lugnade marknaden, när UBS föregående veckoslut tillkännagav att bolaget köper upp banken. I samband med affären förlorade Credit Suisses AT1-obligationer sitt värde, liksom det skrivits in i obligationsvillkoren med tanke på en motsvarande situation. Nedskrivningen av värdet satte emellertid priserna i gungning också på andra europeiska bankers obligationer under förra veckan. I USA väckte i sin tur finansminister Janet Yellens meddelande om att förbundsstaten inte garanterar alla bankinsättningar oro. Meddelandet i sig innebar emellertid inget nytt, exempelvis har insättningar i Finland endast garanterats upp till 100 000 euro.
Fed höll senaste onsdag sitt räntemöte för mars. Före mötet hade marknaden ingen klar uppfattning vad beträffar en räntehöjning (eller rentav sänkning) och variationsintervallet mellan olika alternativ var exceptionellt stor. En del av investerarna räknade med en räntehöjning på 50 punkter (dvs. 0,5 procentenheter), medan de modigaste rentav tippade på en sänkning av räntan med 25 punkter (0,25 procentenheter) på grund av bekymren inom banksektorn. Centralbanken stannade emellertid för det alternativ som redan tidigare betraktats som det mest sannolika och höjde räntan med 25 punkter (0,25 procentenheter). Styrräntan steg således till 4,75–5,00 %. I efterdyningarna av mötet sjönk räntenivån och dollarn försvagades gentemot euron.
Marknadens och centralbankens förväntningar på de kommande räntehöjningarna går nu stick i stäv med varandra. Enligt budskapet från centralbankens möte är inga räntesänkningar att vänta i år och centralbankens medlemmar räknar med att styrräntan vid årets slut ligger kring 5 %. Centralbankirerna väntar sig att räntorna långsamt börjar sänkas från och med nästa år. Räntemarknaden prissätter i sin tur en sänkning med flera punkter redan under resten av året och vid årets slut förväntas styrräntan vara cirka 4 %.
Vem ska man nu då tro på? Historiskt betraktat har marknaden systematiskt haft fel i fråga om styrräntenivån i USA, då marknaden typiskt räknat med mindre justeringar av styrräntan än vad centralbanken slutligen har beslutat. Å andra sidan har också centralbanken de senaste åren gjort snabba vändningar i fråga om penningpolitiken. Exempelvis upprepade centralbanken under 2021 ihärdigt budskapet att inflationen var tillfällig och höll styrräntan nere, tills banken ändrade sig på sitt sista möte för året och bjöd på rejäla räntehöjningar under 2022.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.