Hur ser det överlag ut på marknaden just nu?
Krisen i Ukraina har pressat aktiekurserna i Europa, framför allt på Helsingforsbörsen. Kursutvecklingen för USA, Japan och tillväxtmarknaderna har varit mer återhållsam. Den ryska börsen har varit stängd för utländska investerare redan i en vecka.
Räntenivån har sjunkit i takt med att de globala tillväxtutsikterna dämpats, samtidigt har företagsobligationernas riskpremier gått upp. Oljepriset har stigit kraftigt, medan dollarn har stärkts till följd av efterfrågan på trygga hamnar. Rubeln har rasat i och med västländernas sanktioner.
Hurdana inflationssiffror noterades förra veckan i euroområdet?
Inflationen i euroområdet var i februari något högre än väntat. Förändringen i konsumentprisindexet som mäter den breda inflationen var +5,8 % jämfört med ett år tidigare (+5,1 % i januari), vilket ligger något över förväntningarna. Den för centralbankerna i allmänhet mer relevanta och mer begränsade kärninflationen, där förändringarna i priset på energi och livsmedel lämnas obeaktade, steg med +2,7 % (+2,5 % i januari). Siffran var också något högre än väntat.
Europeiska centralbanken håller sitt möte torsdagen den 10 mars. Vilka förväntningar ställs på mötet?
Centralbanken förväntas avsluta sitt program för nödköp föranlett av coronapandemin. I stället utökas behärskat köpen inom ramen för det program som pågått redan före pandemin. Avsikten är att på detta sätt minska den plötsliga inverkan som avvecklingen av nödköpsprogrammet kan medföra. Förväntningarna är alltså i varje fall att centralbanken skär ner på köpen.
I den radikalt förändrade ekonomiska miljön är centralbankschefen Lagardes anförande föremål för större intresse än normalt. Marknadsaktörerna förväntar sig framför allt kommentarer om inflationsutvecklingen i euroområdet och antydningar om centralbankens beredskap att vid behov utöka sina köpprogram.
USA:s arbetsmarknadsrapport var starkare än väntat – innebär det en lättnad för Fed, som kämpar med en hög inflation och ökad osäkerhet?
USA:s arbetsmarknadsrapport för februari överträffade förväntningarna, uppgången i lönerna mattades av.
Antalet nya arbetsplatser i februari var 678 000, när marknaden hade väntat sig drygt 400 000 nya arbetsplatser. Arbetslöshetsgraden sjönk ytterligare något till 3,8 %, vilket ligger nära de lägsta nivåerna före pandemin.
De genomsnittliga timlönerna steg med +5,1 %, när den justerade siffran för januari var +5,5 %. För den amerikanska centralbanken Fed, som kämpar med en hög inflation och ökad osäkerhet, torde en eventuell avmattning i löneinflationen vara en lättnad. En enskild notering innebär emellertid inte nödvändigtvis att trenden skulle ha vänt.
Vilka är nu marknadens inflationsförväntningar på längre sikt?
Inflationsutsikterna på lång sikt har stigit måttligt.
Den inflation som marknaden prissätter för en femårsperiod som börjar om fem år är i USA nu något över 2,5 % och i Europa något över 2 %. Marknaden räknar således med att även om inflationen nu är hög, lyckas centralbankerna på lång sikt pressa ner inflationen nära sina målsatta nivåer.
Varför har krisen i Ukraina drabbat finländska aktier så hårt?
Krisen i Ukraina har drabbat i synnerhet finländska aktier.
Jämfört med andra marknader anses finländska företag ha särskilt nära kopplingar till Ryssland, även om det naturligtvis inte stämmer in på alla företag. För internationella investerare är marknaden i Finland emellertid inte så bekant och aktier säljs som en försiktighetsåtgärd.
USA, Japan och tillväxtmarknaderna har reagerat mer måttligt på krisen.
Vilka justeringar har gjorts i Mandatums portföljer?
Utsikterna är nu exceptionellt dunkla. Än så länge är det en utmaning att bedöma vilka konsekvenser de sanktioner som redan satts in kommer att ha för den ekonomiska tillväxten, inflationen och penningpolitiken. Dessutom är det alltid svårt att förutspå utvecklingen i geopolitiska kriser och situationen kan förändras även snabbt. Enligt vår åsikt finns det nu skäl att undvika förhastade justeringar åt något håll.
- Den totala risknivån i våra portföljer var måttlig redan vid årets ingång. Vi har inte gjort några betydande förändringar i risknivån.
- Krisen och sanktionerna kommer att ha mindre konsekvenser för ekonomin i USA än för ekonomin i Europa. Detta har givetvis också återspeglats i marknadens reaktioner. Inom aktieinvesteringarna har vi valt att öka USA:s andel (nu cirka 40 %) och i motsvarande grad minskat på de europeiska aktierna (Europa inkl. de nordiska länderna nu cirka 38 %).
- Inom ränteinvesteringarna har vi svagt utökat andelen för riskfyllda investeringar i februari, andelen kontanter har minskat.
- I portföljerna finns fortfarande rikligt med kontanter, vilket ger möjlighet att slå till vid behov.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.