Fed har meddelat att centralbanken är beredd på även kännbara räntehöjningar för att stävja inflationen. Följer ECB exemplet? Hur återspeglas de stigande priserna i det allmänna marknadsläget? Vad innebär allt detta för aktiemarknaden?
Aktiekurserna har pekat uppåt hela veckan. Hur är det möjligt under de rådande omständigheterna?
Aktiemarknaden har uppvisat tillväxt trots krig och stigande räntor. Aktieindexen i Europa och USA har redan klättrat till nivån före kriget eller rentav högre, med undantag av bl.a. Helsingforsbörsen, som fortfarande ligger drygt 10 % under nivån i slutet av i fjol.
Några säkra uppgifter som skulle förklara varför aktiekurserna de senaste veckorna varit klart på uppåtgående finns inte. En delfaktor bakom trenden tycks vara investerarnas så kallade ”buy-the-tip”-reaktion. Buy-the-tip refererar till köp av aktier när de är billiga, i förväntan att de åter går upp i värde på lång sikt. En annan möjlig faktor är att privatinvesterarna återvänt till marknaden, vilket bl.a. återspeglas i stigande teknologiaktier efter kurssvackan i januari.
Även om tecknen på ett krigsslut skulle öka, är utmaningarna från början av året fortfarande kvar. Kriget kommer dessutom sannolikt att driva upp inflationen och ökar osäkerheten förenad med den ekonomiska tillväxten. Mot denna bakgrund väcker den starka marknadstrenden frågor.
Rysslands attack mot Ukraina fortsätter. Vilken inverkan har kriget på försörjningsberedskapen i Europa avseende naturgas och vete?
Rysslands attack är också denna vecka alltjämt ett av de viktigaste marknadstemana. Framför allt på kort sikt är utfallet av kriget mellan Ukraina och Ryssland fortfarande svårt att förutse och fortsätter därigenom att sprida osäkerhet på marknaden. Ur ekonomisk synvinkel hänför sig utmaningarna framför allt till stigande råvarupriser och eventuella tillgångsproblem. Problemen är störst för ekonomin i Europa, eftersom Europa är beroende av rysk importenergi. Avtalet med USA om import av flytande naturgas är det första steget, men utmaningen är fortfarande stor i synnerhet på kort sikt.
I början av kriget var man rädd för att den minskade tillgången på vete från Ukraina och Ryssland som värst rentav skulle kunna leda till en global livsmedelskris. Fastän Ryssland och Ukraina är betydande exportländer, konsumeras en stor del av världens vete där det produceras och importen täcker typiskt endast en liten andel av konsumtionen i synnerhet i västländerna. För tillväxtländernas del är utmaningarna emellertid större, och exempelvis har länderna i Nordafrika varit beroende av import uttryckligen från Ukraina och Ryssland. Det är oklart i vilken utsträckning övriga veteproducenter kan kompensera exportunderskottet och hur de globala logistikkedjorna kan läggas om att betjäna nya exportrutter.
Hur återspeglas de stigande priserna på det allmänna marknadsläget?
Inflationen har ökat kraftigt såväl i Europa som på andra sidan Atlanten och visar fortfarande inga tecken på att avta. Energikrisen i Europa till följd av Rysslands attack inföll vid en dålig tidpunkt också med tanke på prisindexet – priserna var redan färdigt på väg uppåt före invasionen. Under våren väntas prisuppgången lätta i någon mån, men de mest optimistiska scenarierna om en återgång till en inflation som ligger kring 2 % kan nog glömmas för i år. I Europa har uppgången i priserna huvudsakligen koncentrerats till energi och livsmedel, medan priserna i USA har stigit på bredare front.
Fed har meddelat att centralbanken är beredd på även kännbara räntehöjningar för att stävja inflationen. Följer ECB exemplet?
Fed har redan en längre tid signalerat att banken avser att strama åt penningpolitiken det kommande året och tillkännagav på sitt möte den 16 mars den första höjningen av styrräntan med 0,25 %. Den amerikanska centralbankens budskap är att styrräntan kommer att höjas ännu flera gånger under innevarande år och de mest drastiska prognoserna förutspår att styrräntan stiger klart över 2 % före årets slut. De skarpa åtgärderna inverkar förutom på inflationen också negativt på den ekonomiska tillväxten, men effekten dämpas bl.a. av den fulla sysselsättningen i USA och den goda ekonomiska utvecklingen som fortgått sedan flera år.
ECB har än så länge inte följt Feds exempel och höjt styrräntan, även om ekonomin i Europa också pressas av en kraftig inflation. Inflationstrycket är alltjämt mindre i Europa jämfört med USA och berör framför allt energi och livsmedel, på vars priser centralbanken har svårare att inverka genom traditionella penningpolitiska metoder. Dessutom är löneutvecklingen i Europa mer återhållsam än i USA, varför inflationsutsikterna på lång sikt är måttligare. Klart är emellertid att också ECB måste reagera, och utöver avvecklingen av programmen för köp av obligationslån är en höjning av styrräntan under slutet av året sannolik.
Vad innebär allt detta för aktiemarknaden?
Aktiekurserna pekar ännu uppåt, men det är osäkert hur länge. Samtidigt har avkastningen på statsobligationer, som tidigare betraktats som riskfria investeringar, sjunkit kraftigt och raderat den reala avkastningen för de senaste åtta åren. Å andra sidan innebär en nedgång i den realiserade avkastningen en uppgång i den förväntade avkastningen.
De stigande räntorna i såväl Europa som USA har pressat ner avkastningen på ränteinvesteringar. Uppgången i riskpremierna efter Rysslands attack har också inverkat negativt på ränteindexen.
Berg-och-dalbanan som pågått i ett år inom olika branscher har nu stabiliserat sig till nivån ett år tidigare. Den enda konstanta förloraren är tillväxtmarknaden.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.