Veckoöversikt 12.9.2022: Hur högt kan räntorna ännu stiga?

14.9.2022

Vilka nyheter levererade ECB på sitt möte i torsdags? Hur högt kan räntorna ännu stiga? Hur ser det nu ut på marknaden överlag? I veckoöversikten hittar du svar på dessa och andra aktuella marknadsfrågor.

Hur ser det nu ut på marknaden överlag?

USA, Europa och tillväxtmarknaderna har den senaste tiden utvecklats relativt enhetligt. Europa har emellertid pressats av utmaningarna i anslutning till energileveranserna. På årsnivå har dollarns förstärkning mot euron gett aktiemarknaden i USA ett litet lyft som resulterat i en bättre avkastning jämfört övriga marknader. Den senaste veckan präglades av en svag aktiemarknad med undantag för kursrallyt i slutet av veckan.

Ränteuppgången har på sista tiden pressat avkastningen på ränteinvesteringar. De marknader som är exponerade för hög ränterisk, såsom euroområdets statsobligationer och företagsobligationer med lägre risk, har sjunkit mest. Nedgången i priserna har emellertid förbättrat avkastningsförväntningarna på ränteinvesteringar, vilket syns i en högre avkastningsnivå. I år har avkastningsnivån på europeiska statsobligationer stigit till över 2 % och på investment grade-företagsobligationer till cirka 3 %. I USA har avkastningen på statsobligationer stigit till över 3 % och på investment grade-företagsobligationer till cirka 5 %. I och med ränteuppgången ser avkastningsförväntningarna på nya ränteinvesteringar nu mycket annorlunda ut än vad de gjort de senaste åren.

I investeringar med högre risk, såsom high yield-företagsobligationer och tillväxtmarknadernas ränteinvesteringar, sjönk riskpremierna förra veckan, vilket återspeglats positivt i avkastningen och kompenserat den negativa inverkan av de stigande räntorna.

Vilka nyheter levererade ECB på sitt möte i torsdags?

En av de mest väntade händelserna förra veckan var Europeiska centralbankens (ECB) räntemöte i torsdags.

ECB höjde på mötet sin styrränta med 0,75 procentenheter, och styrräntan steg därmed till 1,25 %. Det är den största enskilda räntehöjningen på flera år. Höjningen motsvarade emellertid marknadens förväntningar, och inga dramatiska marknadsrörelser följde på mötet. Räntorna steg något i Europa och euron stärktes i förhållande till dollarn.

I de uppdaterade ekonomiska prognoserna som offentliggjordes i samband med mötet reviderades inflationsprognosen för hela året upp till 8,1 %, när de tidigare prognoserna utgick från en inflation på 6,8 %.

I år förutspås ekonomin växa ännu +3,1 %. Centralbanken sänkte BNP-tillväxtprognosen för nästa år till +0,9 %. Samtidigt förväntar sig marknaden att den ekonomiska tillväxten kommer att vara negativ under minst två kvartal, vilket innebär recession. Centralbankens prognos ter sig därför i denna miljö optimistisk.

Hur högt kan räntorna ännu stiga?

På presskonferensen efter räntemötet framhöll ordförande Lagarde att ECB fortsätter att höja räntan för att stävja inflationen. Räntemarknaden prissätter för närvarande ytterligare räntehöjningar med sammanlagt 1,25 % under slutet av året. Nästa år förutspås inflationen mattas av i Europa till 5,5 % för att 2024 sjunka till 2,3 %, vilket skulle ligga rätt nära centralbankens målsatta nivå. Enligt uppskattningar fortsätter räntehöjningscykeln in på nästa år, men höjningstakten dämpas betydligt. Marknaden prissätter för nästa år en kumulativ höjning med 0,25–0,50 %.

Amerikanska centralbanken Feds följande räntemöte hålls nästa vecka den 21 september, varvid Fed väntas höja sin styrränta till 3,25 %. För resten av året prissätter marknaden en sammanlagd höjning av räntorna med ytterligare cirka 1,5 %, varvid räntan skulle ligga kring 4 % vid årets slut. Under den senare hälften av nästa år förväntas Fed redan börja sänka sin styrränta.

Vad lönar det sig särskilt att följa upp denna vecka?

Denna veckas tisdag offentliggörs inflationssiffrorna för USA och på fredag de slutliga inflationssiffrorna för euroområdet. Dessutom publiceras på fredagen University of Michigans index över det amerikanska konsumentförtroendet.

  • Inflationen i USA förväntas ha mattats av till 8 % i augusti, vilket skulle förklaras med nedgången i energipriserna under sommaren. Kärninflationen, dvs. inflationen rensad för prisförändringarna på energi och livsmedel, beräknas emellertid ha tagit fart till 6,1 %.
  • I euroområdet förväntas inflationen ha ökat till 9,1 % och kärninflationen stanna på 4,3 %. Tillkännagivandet av siffrorna beräknas inte medföra några större marknadsrörelser, eftersom uppskattningar baserade på förstahandsuppgifter publicerats redan tidigare.
  • Konsumentförtroendet i USA förväntas stiga bl.a. i och med nedgången i priset på energi och den starka utvecklingen på arbetsmarknaden.

 

Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.