Det var en relativt svag vecka på marknaden jämfört med de senaste veckorna, med sjunkande aktiekurser i såväl Europa som i USA. Inkommande vecka kommer att sätta tonen för återstoden av 2022 och utgångsläget inför placeringsåret 2023.
Förra veckan avslutades med sjunkande aktiekurser på båda sidor av Atlanten. S&P 500 föll med nästan en procent under den sista timmen före stängning på fredagen. Samtidigt breddades kreditriskpremierna och räntorna steg i slutet av veckan. Eurons kurs mot dollarn låg relativt stabilt kring 1,05.
Vad gäller ekonomiska rapporter hade veckan inte så mycket att bjuda på. På fredagen offentliggjordes statistiken över producentpriser i USA och Michigan-indexet för konsumentförtroende. Producentpriserna var högre än väntat och konsumenternas förtroende låg på en bättre nivå än väntat.
I Kina fortsatte regeringens åtgärder för att lätta på koronarestriktionerna med bland annat utökade möjligheter för karantän hemma, då sjuka tidigare har isolerats i karantänläger. Även om avvecklandet av restriktionerna fortskrider långsamt, bland annat på grund av den låga vaccinationstäckningen, har marknaden reagerat mycket positivt på nyheterna och aktiekurserna i Kina har stigit avsevärt snabbare än i den övriga världen.
Marknadens fokus skiftar från inflation till tillväxt
När 2022 lider mot sitt slut verkar osäkerheten kring den ekonomiska tillväxten ta över som det dominerande temat på marknaden i stället för inflationen och styrräntorna. Centralbankernas har med sin kommunikation lyckats dämpa osäkerheten kring när styrräntorna kommer att toppa och marknaden prissätter nu en räntenedgång i USA under nästa år. Europeiska centralbanken förväntas däremot hålla kvar sin styrränta kring 3 procent åtminstone under 2023.
Marknaden prissätter nu en recession som skulle äga rum våren 2023, vilket dock utgår från att den ekonomiska uppbromsningen inte blir särskilt dramatisk.
Hur marknaden utvecklas efter en hög inflationstopp har historiskt sett berott på huruvida inflationen har följts av en recession eller inte. Historiskt har S&P 500 nästan utan undantag sett en uppgång efter en kraftig inflation. Hur stor uppgången varit har berott på recessionens djup efter inflationen. Om det inte blir någon recession nästa år kommer förutom den stabiliserade penningpolitiken även ett bättre ekonomiskt läge att utgöra positiva drivkrafter på marknaden.
Kommer pristurbulensen att byta marknad år 2023?
Volatiliteten, det vill säga prisfluktuationerna, har sedan våren 2021 varit högre på räntemarknaden än på aktiemarknaden. Skillnaden framhävdes särskilt i februari 2022 och sedan dess har prisinstabiliteten på räntemarknaden varit mycket stor. På aktiemarknaden har volatiliteten varit måttlig.
I och med att centralbankernas räntepolitik blivit mer förutsägbar och räntehöjningarna är prissatta på marknaden kan prisfluktuationerna på räntemarknaden väntas minska under nästa år. På aktiemarknaden finns däremot risk för avmattad ekonomisk tillväxt och eventuellt recession, vilket skulle öka aktiekursernas volatilitet. Ombytta roller mellan aktie- och räntemarknaden är med andra ord en möjlighet.
En hög volatilitet gör det svårare att förutspå marknadens utveckling, men erbjuder samtidigt möjligheter för investerare.
Supervecka för makroekonomiska siffror
Denna vecka kommer att utvisa hur återstoden av året och början av 2023 kommer att se ut. På tisdagen utkommer inflationssiffrorna för november i USA, som ger signaler om vad vi har att vänta från Feds räntemöte på onsdagen. Förväntningen är i nuläget en höjning av styrräntan med 50 punkter. Därefter väntas ytterligare höjningar på sammanlagt 50 punkter av centralbanken på de två följande mötena, och sedan kommer räntehöjningscykeln enligt marknadens prissättning att vara avslutad.
På onsdagen publiceras även siffrorna för den europeiska industriproduktionen och på torsdagen motsvarade rapport för USA.
Centralbankerna i Europa och Storbritannien håller sina räntemöten på torsdagen. ECB förväntas höja sin styrränta med 50 räntepunkter. Marknaden prissätter ytterligare höjningar av ECB:s styrränta med en procent fram till sommaren 2023 utöver den nu förväntade höjningen med 0,5 procent, vilket skulle innebära en insättningsränta på ungefär tre procent.
Superveckans höjdpunkt blir fredagen, då de kombinerade inköpschefsindexen för Tyskland, euroländerna och USA utkommer. Dessa bygger på resultaten från enkäter till inköpschefer och beskriver företagens produktion, orderingång, sysselsättningsnivå och andra viktiga nyckeltal. Indexet ger en bra bild av hur ekonomin och inflationen har utvecklats, eftersom företaget överför priserna för sina inköp vidare till sina egna priser, vilket antingen höjer eller sänker inflationen. Om ett företag har gjort ett stort antal nya inköp kan det däremot tyda på en återhämtning.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.